Finns gott om finländare i Luleå, många av dem pratar bara Finska.
Jag kan inte påminna mig att skitsnacket alls var på samma sätt, eller tidningsrubrikerna för den delen.
Visst kan "Svenskarna" vara lite irriterade på att finnarna har egna grupper på jobbet som bara pratar finska, men så vitt jag vet har denna folkgrupp aldrig bidragit till några större sociala oroligheter även om de hållit sig för sig själva.
Rent allmänt kan man väl säga att de flesta som invandrar till Sverige för jobb, eller p.g.a. kärlek har integrerats rätt bra, de problem vi sett på senare tid beror enligt mig till stor del på internet och att folk i hela världen fått upp ögonen för vilka öppna dörrar vi haft in i vår välfärdsstat.
Det attraherar till viss del ett klientel som inte är önskvärda i någon nation, jag tror att länderna de flyr ifrån tycker det är bra att bli av med dem, och det är väl också därför vi i viss mån har problem att få "skicka hem" de som blir utvisade, de är helt enkelt inte önskvärda ens i sina hemländer.
Och ja, jag pratar om individer, inte folkgrupper, även om det är helt klart att problemen är större inom vissa folkgrupper, som regel beroende på kultur, tradition och religion - inte ras.
Inte ens om det fanns raser.
Angående Rosling så står det väl helt klart att han var beredd att offra sitt eget liv för att hjälpa andra, oavsett var problemen fanns.
Men när han var tvungen att prioritera, vilket man alltid måste göra i viss mån, så prioriterade han hjälp i närområdet.
Sen kan man alltid vara politiskt korrekt och arbeta för att vi skall satsa ännu mer pengar än vad vi gör på stöd till de som har det svårt.
Det finns ingen motsättning därvidlag.
Det enda som är helt säkert är att pengarna är begränsade och att vi måste prioritera, Sverige har prioriterat invandring framför u-landsbistånd och stöd till UNHCR - många tycker att det är fel prioritering.
Rosling var en av dessa.
Så tolkar i alla fall jag hans tal som vi diskuterar nu.
Exakt vad han tyckte visste bara han själv.