Välkommen tillbaka Anders Ygeman.
En av de politiker som jag verkligen gillar, han har verkligen koll på läget och hanterar alltid inverjuer på ett bra sätt, kan resonera och ändra på sina svar när journalisterna "frågar om" istället för att sitta och repetera samma svar som en bandspelare.
Att våga uppträda på ett sånt sätt anser jag indikerar intelligens, och inger förtroende.
Jag hatar "mediatränade" som inte vågar tänka själva.
I övrigt tror jag faktiskt att det här kan vara början på en ny blockpolitik, det känns naturligare att sossarna söker stöd högerut än att de säker stöd hos Vänstern med tanke på att folk i allmänhet blivit mer "höger".
Åkesson har dessutom rätt, skall M och KD någonsin mer få makten så lär de behöva börja prata med SD och bilda en gemensam opposition.
Hur detta sedan utvecklar sig är jag osäker på.
OM EU och S, MP, C och L kan föra en ansvarsfull invandrings och integrationspolitik, och om polisen och SÄPO kan stoppa maffian och gängkriminaliteten så kan vi ha sett SD:s peak i detta val.
En ansvarfull politik från nu sittande regering i kombination med att M och KD tar ett klarare ställningstagande för en mer begränsad invandring (som jag tror att många väljare vill se) så kommer SD:s väljare åter att gå tillbaks till sina gamla partier, eller i vart fall välja något av de andra etablerade partierna som tar ställning i invandringsfrågan.
Som jag ser det befinner vi oss nu i en avgörande fas, uppskattningsvis ca 50% av befolkningen tycker att vår invandringspolitik har varit för slapphänt, det faktum att alla partier utom SD har haft beröringsskräck när det gäller dessa frågor har gett ett "fascistiskt" parti möjligheten av växa i Sverige då det för många (19% av väljarna) inte funnits något annat parti att rösta på.
De som tagit klivet över skammens gräns och röstat på SD är nog i de allra flesta fall inte fascister, men ser den stora invandringen som roten till många av de samhällsproblem vi idag ser.
Lösningen på SD:s ökade stöd ligger i att EU tar ett samlat grepp i frågan, och att något eller några av de etablerade partierna inser att de flesta i Sverige visst vill hjälpa, men kanske inte alltid genom att öppna gränserna för alla som det är synd om.
Inte ens Hans Rosling tyckte att det var en bra ide.
Jag har inte lösningarna, men någon form av numerär gräns för vad vi anser oss klara av kanske inte vore helt fel, för vi kan aldrig hjälpa alla som har behov.
Största risken för att den nu tillträdande regeringen inte skall kunna lyckas regera vidare efter nästa val är nog om MP, C, L och V lyckas manövrera över S i en icke ansvarstagande position när det gäller immigrationen, går de åt det hållet så ser jag en stor risk eller möjlighet (beroende på hur man ser på saken) att KD, M och SD kan vinna nästa val, om de formerar en gemensam opposition.
Fortsätter KD och M att vägra prata med SD så har vi nog en lång period av S, C och L - regering framför oss.
Jag tror att dessa tre partier gärna släpper MP "vänsterut" om de bara får tillräckligt stöd att bilda nästa regering utan dem.
Hel avgörande för utvecklingen framöver är vad M och KD väljer att göra när det gäller SD, DET kommer att forma politiken i Sverige under låg tid.
Jag bygger detta resonemang på följande saker:
1. Jag tror att S, C och L är tre partier som kan och bör samarbeta framöver.
2. OM M och KD INTE bildar opposition med SD så ligger de extremt långt ifrån någon möjlighet att åter få makt, alliansen borde vara död.
3. Jag tror att många tycker att V och MP är lite väl flummiga och extrema i sina åsikter både när det gäller invandring, skatter och miljö och skulle gärna se dem tillsammans längst ut till vänster i politiken.
